Annons
Annons


En födelsedagskväll i bilder.


När jag kom hem från Lindvallen duschade jag upp mig och lockade håret.

Sen fick Douglas ta en bild på mig.

Jag hade t-shirt, jeans och kavaj från Zara, väska från Chanel, solglasögon från Dior och skor från Isabel Marant på mig.

Sen ville jag ta en selfiebild:

Ingen pussbild fick jag heller.

Han hade bokat bord på L’avventura. HÅLL I HATTEN vad bra det var!

Mitt under middagen kom mitt bud med örhängena!

Åt en tryffelpasta som var amazing. Dock svällde min mage upp x 10 pga den innehöll laktos och jag tänkte att ”jag kör ”ändå”. Måste sluta tänka så.

ÖVERLYCKLIG i mina nya örhängen.

Tjusigt va?

Älskade inredningen på L’avventura. Så otroligt right up my alley. Sen promenerade vi hem och frös inte!!! Tänk att våren verkligen är här. Lyckan i det.

2 kommentarer





Annons

Är det okej att välja sin egen födelsedagspresent?


Okej, jag förstår att detta handlar om beroende på hur man är uppvuxen.

Men efter att jag blev ”stor” så har jag och mamma alltid köpt saker till varann man velat ha. Tex har jag sagt att jag vill ha de där skorna i julklapp eller födelsedagspresent så har jag alltid fått dem. Inget freestylande i vår familj. Samma sak när mamma har fyllt år. Men sen träffade jag Douglas och han ba ”Vadå vad du vill ha (?) det ska vare en ÖVERRASKNING NÄR MAN FYLLER ÅR”.

Så har vi haft en häftig diskussion om detta och han tycker inte det är ”roligt” att överraska men förstår mig när jag säger att om jag får något jag verkligen vill ha kommer ju jag bli gladast av det? Är det superfel? Jag har varit väldigt duktig på att byta mina andra presenter jag fått av pojkvänner…

Men i alla fall. Detta år ville jag verkligen ha ett par diamantörhängen från LWL Jewlery som jag kikat på i över ett halvår. Så jag fick en riktigt generös donation av både mamma och Douglas och så la jag till en del själv och så blev det (i mina ögon) världens bästa 32-årspresent!

2 kommentarer